Damerna klara för division 2

Degerfors IF vann under lördagen sin sista match för säsongen. Bortamötet med Filipstads FF slutade 0-8 vilket innebar att Rödvitt vann sin division 3-serie och kommer att spela i division 2 nästa säsong. Uppflyttning för andra året i rad.

Samtidigt besegrade Arvika Gunnarskog med hela 15-0 vilket innebar att avslutningen blev precis så spännande som Degerforsledningen hade anat. Endast tre plusmål skilde i slutändan de två topplagen Degerfors och Arvika åt.

– Vi visste att Arvika skulle göra massor av mål och det är tufft att själv göra åtta stycken. Filipstad hade släppt in 16 mål på åtta matcher, så på en match gjorde vi hälften av vad de hade släppt in på hela året. Vi kände till förutsättningarna, att det var något sådant som skulle krävas, men det är klart att det var bra gjort av oss att vi löste det, säger tränare Patrik Werner.

Det krävdes nästan de där åtta målen för att ni skulle vinna serien.

– Ja, vi hade fortfarande klarat oss om Arvika gjort ytterligare två. Om vi bara hade gjort sex mål hade det kanske varit lättare för Arvika att få in någon mer boll. Det blev säkerligen mycket med det mentala för båda lagen. Skönt att det gick vägen. Spelarna var värda det. Det skulle ha känts otroligt tungt att åka dit på en WO-match. Det var rättvist.

Vad var det som gjorde att spelarna klarade av att göra årets match – i årets viktigaste match?

– När man kommer underifrån brukar man alltid få ett psykologiskt övertag. Vi hade nästan räknat bort seriesegern när vi fick den här chansen. Det kändes som att det bara flöt på. Vi skulle ta det! Sedan hade vi en matchplan som vi förhöll oss till på ett bra sätt. Vi fick utdelning i kritiska lägen. När vi såg att Arvika gjort tre mål lyckades vi göra ett själva så att vi höll ett hyfsat avstånd. Sedan gjorde vi tre mål sista kvarten vilket blev avgörande.

Arvikamatchen slutade något senare än vad er match gjorde. Ni fick vänta in resultatet. Hur var den väntan?

– Vi följde deras match i en app och det är ju inte 100 procent säkert att det som står där stämmer, men det stod att de gjort 15 mål och vi visste att vi skulle klara oss upp till 17. Vid 18-0 skulle Arvika ha passerat oss tack vare inbördes möten. Då hade vi nämligen slutat på exakt samma målskillnad. För varje minut som gick kändes det åtminstone som att det gick åt rätt håll. När vi fick se att matchen i Arvika var slut blev det stora glädjescener.

Beskriv glädjescenerna.

– Tjejerna stod i en ring och väntade in resultatet. När det plingade till för att matchen var slut var det vissa som grät, andra som skrek och några som sprang. Hoppade. Allt möjligt. Det har gått så fort för oss. Det är bra gjort att vinna två serier på två år. Vi har ju precis börjat med det här laget. Det var mycket glädje och en del lättnad.

Som du säger har ni lyckats nå uppflyttning två gånger på två år. Hur ser du på damlagets närmaste framtid?

– Vi har fortfarande mycket att lära oss men vi behöver också tillföra många saker för varje steg vi tar. Vi har en problematik med omklädningsrum bland annat. Paviljongen som vi bytt om i är alldeles för dålig. I år har vi klarat oss i och med att spelarna fick byta om hemma på grund av pandemin, men på sikt måste vi få till en bättre struktur för damverksamheten. De är värda det. De har visat att de vill satsa och klubben har också visat att den vill satsa. Vi måste se över den här typen av grejer så att vi får en bättre träningsmiljö. Sedan är det bara att fortsätta utveckla hela verksamheten. Vi vill fortsätta uppåt, men det är kanske inte realistiskt att tro att man ska vinna en serie varje år. Vi ska bli bättre och bättre hela tiden, sedan får vi se hur långt det räcker.